Brodyr eller tryck på profilkläder? Så väljer du rätt

Brodyr eller tryck är ofta den första frågan som dyker upp när ett företag ska beställa profilkläder. Båda metoderna fäster logotypen på plagget, men de ger olika uttryck, olika hållbarhet och olika kostnad beroende på antal plagg, material och motiv.

Vad är skillnaden mellan brodyr och tryck?

Brodyr innebär att motivet sys direkt i tyget med tråd. Logotypen byggs upp av stygn, vilket ger en tydlig struktur och en upphöjd yta som syns och känns. Eftersom tråden är en del av plagget bleknar brodyren inte på samma sätt som en tryckt yta.

Tryck innebär att färg eller film appliceras på tygets yta, vanligtvis med hjälp av värme och tryck. Metoden klarar fler färger, mjuka övergångar och fina detaljer, och den fungerar på fler material än brodyr gör.

Det finns alltså inget svar som gäller alla beställningar. Valet avgörs av plagget, motivet, antalet och hur kläderna ska användas i vardagen.

När ska du välja brodyr?

Brodyr passar bäst när plagget har en viss tjocklek och stadga, och när logotypen ska sitta på en begränsad yta. Vanliga exempel är pikétröjor, skjortor, jackor, fleecetröjor, västar och kepsar.

Brodyr tål normalt tvätt och slitage mycket väl, vilket gör metoden lämplig för profilkläder som används dagligen under lång tid. Många upplever också att brodyr ger ett mer påkostat intryck, särskilt i kundmötande roller.

• Passar på pikétröjor, skjortor, jackor och kepsar.
• Håller formen och färgen genom många tvättar.
• Ger ett tydligt och representativt uttryck på nära håll.
• Fungerar bäst när motivet är enkelt och har få färger.

Brodyr har däremot sina begränsningar. Fotografier, mjuka färgövergångar och mycket små texter går inte att återge med tråd. Ett vanligt riktmärke är att text under cirka fyra till fem millimeter i höjd sällan blir läsbar. Brodyr tillför också vikt och stadga, vilket kan bli tungt och stelt på tunna jerseytyger.

När ska du välja tryck?

Tryck passar när motivet är större, innehåller flera färger eller har detaljer som inte kan byggas upp av stygn. Metoden fungerar dessutom på lätta och elastiska material där brodyr skulle dra ihop tyget.

Tryck är ofta det självklara valet för t-shirts, sweatshirts, funktionströjor, eventkläder och alla typer av ryggtryck. Det är också smidigt när samma motiv ska placeras på många olika plaggtyper i samma beställning.

• Klarar fotografier, färgövergångar och fina detaljer.
• Fungerar på tunna, lätta och stretchiga material.
• Lämpar sig för stora ytor som rygg och bröst.
• Ofta mer prisvärt vid större upplagor av samma motiv.

Vilka tryckmetoder används på profilkläder?

"Tryck" är ett samlingsnamn för flera olika tekniker. Vilken som passar bäst avgörs av material, antal plagg och hur motivet ser ut.

Screentryck

Motivet trycks genom en ram, en färg i taget. Metoden ger starka, täckande färger och låg styckkostnad vid större upplagor, men har en startkostnad per färg. Screentryck lämpar sig därför bäst när många plagg ska ha samma motiv.

DTF-tryck

Motivet skrivs ut på en film och överförs till plagget med värme. Tekniken klarar full färg utan startkostnad per färg och fungerar på de flesta material, inklusive polyester och blandmaterial. Det gör DTF till ett flexibelt val vid mindre upplagor och blandade plaggtyper.

DTG-tryck

Här trycks motivet direkt på plagget, ungefär som i en skrivare. Metoden ger ett mjukt resultat med hög detaljrikedom och fungerar bäst på bomull. Den är lämplig för små serier och motiv med många färger.

Flex och flock

Motivet skärs ut i en färgad film och pressas fast. Tekniken är slitstark och passar utmärkt för namn, nummer och enkla logotyper i en eller ett fåtal färger, exempelvis på lagkläder.

Sublimering

Färgen förs in i fibern i stället för att läggas ovanpå. Resultatet blir helt slitfritt och andas obehindrat, men tekniken kräver ljusa plagg i polyester. Den används ofta för sport- och funktionsplagg.

Så påverkar plaggets material valet

Materialet avgör ofta frågan åt dig. Tjocka och stabila tyger som pikéväv, skjorttyg, fleece och jacktyg är väl lämpade för brodyr. Tunna trikåplagg, stretchiga funktionsmaterial och lätta skal fungerar däremot bättre med tryck.

Blandmaterial med hög andel polyester kräver rätt teknik och rätt temperatur för att resultatet ska hålla. Det är en av anledningarna till att vi alltid utgår från det faktiska plagget innan vi rekommenderar en märkningsmetod.

Var ska logotypen placeras och hur stor ska den vara?

Placeringen påverkar både uttrycket och kostnaden. En logotyp på vänster bröst är den vanligaste lösningen för personal som möter kunder, eftersom den syns tydligt utan att dominera plagget.

Vanliga riktmärken är en bredd på ungefär åtta till tio centimeter på bröstet och tjugofem till trettio centimeter på ryggen. Kepsar och ärmar kräver mindre motiv och tål sällan detaljrika logotyper.

• Vänster bröst: diskret och representativt, passar brodyr mycket bra.
• Rygg: störst synlighet på arbetsplatser och byggen, oftast tryck.
• Ärm: bra komplement för webbadress eller certifieringar.
• Keps och mössa: enkla motiv med få färger och tydliga konturer.

Tänk också på att varje ny placering är ett eget moment i produktionen. Två placeringar kostar mer än en, oavsett vilken teknik som används.

Vad kostar brodyr jämfört med tryck?

Det finns inget fast svar, eftersom priset styrs av olika faktorer för de två metoderna. För brodyr är det främst motivets storlek och antalet stygn som avgör, tillsammans med en engångskostnad för att göra om logotypen till en broderifil. Antalet trådfärger påverkar däremot priset marginellt.

För tryck beror kostnaden i stället på vald teknik, antal färger och upplagans storlek. Screentryck har en startkostnad per färg men blir mycket prisvärt i volym, medan DTF och DTG har låg startkostnad och därför passar bättre vid små serier.

En bra tumregel är att brodyr ofta lönar sig på färre plagg med små motiv, medan tryck oftast blir mer ekonomiskt när upplagan växer eller när motivet är stort.

Så håller trycket och brodyren längre

Skötseln påverkar livslängden mer än många tror. Enkla rutiner gör att profilkläderna ser representativa ut betydligt längre.

• Vänd plagget ut och in före tvätt.
• Följ temperaturen på plaggets tvättetikett.
• Undvik sköljmedel, som kan påverka både tryck och funktionsmaterial.
• Undvik torktumling när det går, särskilt på tryckta plagg.
• Stryk aldrig direkt på trycket – lägg en duk emellan.

Vilket underlag behöver vi för att komma igång?

Oavsett metod ger ett bra original ett bättre resultat. Skicka helst logotypen som vektorfil, exempelvis SVG, EPS eller tryckfärdig PDF. Då kan motivet skalas fritt utan att bli suddigt, och färgerna kan matchas korrekt.

Har ni bara en logotyp som bild fungerar det ofta ändå, men den bör vara i hög upplösning och gärna med fri eller genomskinlig bakgrund. Saknas ett användbart original hjälper vi till att rita om logotypen så att den blir tryckfärdig.

Vanliga misstag när man beställer profilkläder med logotyp

• Att välja metod innan plagget och materialet är bestämt.
• Att lägga en detaljrik logotyp med liten text i brodyr.
• Att beställa fler placeringar än vad som faktiskt behövs.
• Att skicka en lågupplöst logotyp hämtad från webbplatsen.
• Att blanda olika metoder på samma plaggserie utan tanke på helheten.
• Att inte kontrollera hur märkningen påverkar varselplagg och skyddskläder.

Brodyr eller tryck är ofta den första frågan som dyker upp när ett företag ska beställa profilkläder. Båda metoderna fäster logotypen på plagget, men de ger olika uttryck, olika hållbarhet och olika kostnad beroende på antal plagg, material och motiv.

Vad är skillnaden mellan brodyr och tryck?

Brodyr innebär att motivet sys direkt i tyget med tråd. Logotypen byggs upp av stygn, vilket ger en tydlig struktur och en upphöjd yta som både syns och känns. Eftersom motivet sys fast i plagget är brodyr vanligtvis mycket tåligt vid regelbunden användning och tvätt.

Tryck innebär att färg eller tryckfilm appliceras på tygets yta, vanligtvis med hjälp av värme och tryck. Metoden kan återge fler färger, mjuka övergångar och fina detaljer och fungerar bra på många olika typer av plagg.

Det finns alltså ingen metod som är bäst för alla beställningar. Valet bör utgå från plaggets material, motivets utformning, antalet plagg och hur kläderna ska användas i vardagen.

Brodyr eller tryck – snabb jämförelse

När ska du välja brodyr?

Brodyr passar bäst när plagget har en viss tjocklek och stadga och när logotypen ska placeras på en begränsad yta. Vanliga exempel är pikétröjor, skjortor, jackor, fleecetröjor, västar och kepsar.

Brodyr tål normalt tvätt och slitage mycket väl, vilket gör metoden lämplig för profilkläder som används dagligen under lång tid. Många upplever också att brodyr ger ett mer påkostat och representativt intryck, särskilt i kundmötande roller.

• Passar på pikétröjor, skjortor, jackor och kepsar.
• Tål normalt regelbunden tvätt och användning mycket bra.
• Ger ett tydligt och representativt uttryck på nära håll.
• Fungerar bäst när motivet har tydliga former och konturer.

Brodyr har samtidigt vissa begränsningar. Fotografier, mjuka färgövergångar och mycket liten text är svåra att återge med tråd. Tunna bokstäver och små detaljer kan därför behöva förenklas eller förstoras. Brodyr tillför också viss vikt och stadga, vilket kan göra tunna och elastiska tyger mindre lämpliga.

När ska du välja tryck?

Tryck passar när motivet är större, innehåller flera färger eller har detaljer som inte enkelt kan byggas upp av stygn. Metoden fungerar dessutom bra på lätta och elastiska material där brodyr riskerar att dra ihop tyget eller göra plagget stelt.

Tryck är ofta det naturliga valet för t-shirts, sweatshirts, funktionströjor, eventkläder och olika typer av ryggtryck. Det är också ett flexibelt alternativ när samma motiv ska placeras på flera olika plaggtyper i samma beställning.

• Klarar många färger, färgövergångar och fina detaljer.
• Fungerar på tunna, lätta och stretchiga material.
• Lämpar sig för stora tryckytor på exempelvis rygg och bröst.
• Kan vara kostnadseffektivt vid både små och stora upplagor, beroende på tryckmetod.

Vilka tryckmetoder används på profilkläder?

Tryck är ett samlingsnamn för flera olika tekniker. Vilken metod som passar bäst avgörs av plaggets material, antalet plagg och hur motivet ser ut.

Screentryck

Vid screentryck pressas färgen genom en schablon och trycks direkt på plagget, vanligtvis en färg i taget. Metoden ger starka och täckande färger och kan ge en låg styckkostnad vid större upplagor.

Eftersom varje färg normalt kräver separata förberedelser blir screentryck främst lönsamt när många plagg ska märkas med samma motiv.

DTF-tryck

Vid DTF-tryck skrivs motivet ut på en särskild film och överförs därefter till plagget med värme. Tekniken klarar motiv i full färg utan separat startkostnad för varje färg och fungerar på många olika material.

Vid tryck på polyester och vissa färgade funktionsplagg behöver rätt material, temperatur och pressinställningar användas för att minska risken för färgmigrering. DTF är ofta ett flexibelt val vid mindre upplagor och beställningar med blandade plaggtyper.

DTG-tryck

Vid DTG-tryck skrivs motivet direkt på plagget, ungefär som med en bläckstråleskrivare. Metoden ger ett mjukt resultat med hög detaljrikedom och lämpar sig väl för små serier och motiv med många färger.

DTG fungerar vanligtvis bäst på plagg med hög andel bomull. Material, färg och förbehandling påverkar både resultatet och hur väl trycket håller efter tvätt.

Flex och flock

Vid flex- och flocktryck skärs motivet ut ur en färgad film och pressas fast på plagget. Flex ger en slät yta medan flock har en mjukare och mer sammetsliknande struktur.

Metoderna passar bra för namn, nummer och enkla logotyper i en eller ett fåtal färger, exempelvis på arbetskläder och lagkläder.

Sublimering

Vid sublimering binds färgen i polyesterfibern i stället för att bilda ett separat lager ovanpå tyget. Resultatet blir mycket tvättåligt och påverkar normalt inte plaggets andningsförmåga.

Sublimering används framför allt på vita eller ljusa plagg med hög andel polyester, exempelvis sportkläder, funktionströjor och andra plagg där trycket ska bli en del av materialet.

Så påverkar plaggets material valet

Materialet avgör ofta vilken märkningsmetod som är mest lämplig. Tjocka och stabila tyger som pikéväv, skjorttyg, fleece och många jackmaterial är väl lämpade för brodyr. Tunna trikåplagg, stretchiga funktionsmaterial och lätta skal fungerar däremot ofta bättre med tryck.

Blandmaterial med hög andel polyester kräver rätt teknik och rätt temperatur för att resultatet ska hålla och behålla rätt färger. Det är en av anledningarna till att vi alltid utgår från det faktiska plagget innan vi rekommenderar en märkningsmetod.

Var ska logotypen placeras och hur stor ska den vara?

Placeringen påverkar både uttrycket, synligheten och kostnaden. En logotyp på vänster bröst är den vanligaste lösningen för personal som möter kunder eftersom den syns tydligt utan att dominera plagget.

En bröstlogotyp är ofta omkring åtta till tio centimeter bred, medan ett ryggtryck vanligtvis är betydligt större. Den slutliga storleken behöver dock anpassas efter logotypens proportioner, plaggets storlek och placeringen.

Kepsar, mössor och ärmar har mindre tillgängliga ytor och passar därför bäst för enkla motiv med tydliga konturer.

• Vänster bröst: diskret och representativt och passar brodyr mycket bra.
• Rygg: ger stor synlighet på arbetsplatser och event och märks oftast med tryck.
• Ärm: kan användas som komplement för exempelvis ett mindre budskap eller en symbol.
• Keps och mössa: passar bäst för enkla motiv med få färger och tydliga konturer.

Tänk också på att varje ny placering innebär ytterligare ett moment i produktionen. Två placeringar kostar därför mer än en, oavsett vilken märkningsteknik som används.

Vad kostar brodyr jämfört med tryck?

Det finns inget fast svar eftersom priset påverkas av olika faktorer för de två metoderna. För brodyr är det främst motivets storlek och antalet stygn som påverkar kostnaden. Det tillkommer vanligtvis även en kostnad för att omvandla logotypen till en brodyrfil, ett så kallat brodyrkort.

För tryck beror kostnaden på vald teknik, motivets storlek, antalet färger och upplagans storlek. Screentryck har normalt en högre startkostnad men kan bli mycket prisvärt vid större volymer. DTF och DTG har ofta en lägre startkostnad och kan därför passa bättre för mindre serier.

En liten broderad bröstlogotyp kan vara kostnadseffektiv när samma brodyrkort används vid återkommande beställningar. Vid små engångsbeställningar kan DTF vara ett mer ekonomiskt alternativ. För stora upplagor med samma motiv kan screentryck ge den lägsta styckkostnaden.

Det bästa sättet att jämföra kostnaden är därför att utgå från det faktiska plagget, logotypens storlek, önskad placering och hur många plagg som ska beställas.

Så håller trycket och brodyren längre

Hur profilkläderna tvättas och sköts påverkar deras livslängd. Några enkla rutiner kan göra att både plagget och märkningen ser representativa ut längre.

• Vänd gärna plagget ut och in före tvätt.
• Följ alltid temperaturen och anvisningarna på plaggets tvättetikett.
• Undvik sköljmedel på funktionsplagg eftersom det kan påverka materialets egenskaper.
• Undvik torktumling när plaggets skötselanvisningar avråder från det.
• Stryk inte direkt på trycket och följ alltid plaggets skötselanvisningar.

Vilket underlag behöver vi för att komma igång?

Oavsett märkningsmetod ger ett bra original bättre förutsättningar för ett tydligt resultat. Skicka helst logotypen som vektorfil, exempelvis SVG, EPS eller tryckfärdig PDF. Då kan motivet skalas utan att bli suddigt och färgerna blir enklare att hantera korrekt.

Har ni bara logotypen som en vanlig bildfil kan det ofta fungera ändå, men bilden bör vara högupplöst och gärna ha en transparent bakgrund. Om ett användbart original saknas kan vi hjälpa till att göra logotypen lämplig för produktion.

Vanliga misstag när man beställer profilkläder med logotyp

• Att välja märkningsmetod innan plagget och materialet är bestämt.
• Att försöka brodera en detaljrik logotyp med mycket liten text.
• Att beställa fler placeringar än vad som faktiskt behövs.
• Att skicka en lågupplöst logotyp hämtad direkt från webbplatsen.
• Att blanda olika metoder på samma plaggserie utan att tänka på helhetsintrycket.
• Att inte kontrollera hur märkningen påverkar varselplagg och skyddskläder.
• Att välja metod enbart efter pris utan att väga in användning och önskat uttryck.

Osäker på vilken metod som passar era profilkläder? Skicka er logotyp och berätta vilka plagg det gäller, så återkommer vi med en rekommendation och ett förslag på placering och storlek. Begär offert så hör vi av oss.